EU:s nya telekomlag, Digital Networks Act – det här betyder den för dig

Av Johan Persson

EU håller på att skriva om reglerna för hela telekombranschen. Digital Networks Act ska ersätta dagens regelverk och påverkar allt från hur operatörer får tillgång till frekvenser till när kopparnätet släcks. Men vad innebär den egentligen för dig som har ett mobilabonnemang?

Vad är Digital Networks Act?

Den 21 januari 2026 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till Digital Networks Act (DNA). Lagen ska ersätta den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation från 2018, det regelverk som i dag ligger till grund för stora delar av den svenska telekomlagstiftningen.

En viktig skillnad är formen. Kodexen var ett direktiv som varje land själv förde in i sin nationella lag. DNA är i stället en förordning, vilket betyder att den gäller direkt i alla medlemsländer. Tanken är att få bort det lapptäcke av nationella särregler som finns i dag. Enligt kommissionen möts en operatör som vill verka i hela EU av över 1 000 olika villkor.

De viktigaste förändringarna

Ett gemensamt “pass” för hela EU. En operatör ska kunna erbjuda tjänster i flera medlemsländer efter en enda anmälan i ett land. Det kan göra det enklare för operatörer att växa över gränserna – och på sikt skapa mer konkurrens.

Längre och tryggare frekvenstillstånd. Tillstånden att använda radiofrekvenser ska bli längre och som huvudregel förnyas automatiskt. Frekvenser som inte används ska i högre grad delas mellan operatörer, enligt principen “use it or share it”.

Kopparnätet släcks. Medlemsländerna ska ta fram planer för att fasa ut de gamla kopparnäten till förmån för fiber och moderna mobilnät, med sikte på att kopparnätet ska vara avvecklat senast vid utgången av 2035. Undantag kan göras där fiber inte är tekniskt möjligt.

Satellit direkt till mobilen. Satellittjänster ska kunna få ett gemensamt EU-tillstånd i stället för separata tillstånd i varje land. Det är särskilt intressant nu när tjänster som kopplar satelliter direkt till vanliga mobiltelefoner växer.

Samarbete med techjättarna. Förslaget inför en frivillig mekanism för att lösa tvister mellan operatörer och stora innehålls- och molnleverantörer. Nätneutraliteten ska enligt kommissionen ligga kvar, men kritiker ser mekanismen som en omformulerad variant av de omdebatterade “nätavgifterna”.

Vad betyder det för dig som mobilkund?

På kort sikt märker du ingenting. Förslaget är fortfarande under förhandling, och dagens regler gäller tills en ny lag är antagen och börjar tillämpas. EU:s roamingregler omfattas inte heller av DNA, så “Roam like at home” påverkas inte.

På längre sikt är kommissionens argument att enklare regler ska locka fram mer investeringar i näten. EU:s mål är gigabituppkoppling för alla och full 5G-täckning i befolkade områden till 2030.

Förslaget innehåller också harmoniserade regler för konsumenträttigheter, till exempel information om avtal, byte av leverantör och paketerbjudanden. Här finns en oro. I sitt remissvar till regeringen varnar Telekområdgivarna för att ett starkt svenskt konsumentskydd kan försvagas om reglerna likriktas, och påpekar att många konsumenter redan i dag upplever villkoren för abonnemang som svåra att överblicka.

Det du faktiskt kan påverka redan nu är vad du betalar. EU-lagstiftning tar år att få effekt, men att jämföra och byta till något av de billiga abonnemang som finns på marknaden går att göra på en eftermiddag – och med nummerflytt behåller du ditt gamla nummer.

Kritiken: PTS vill bromsa

Alla är inte förtjusta i förslaget. Post- och telestyrelsen (PTS) skriver i sitt remissyttrande från april 2026 att förslaget innebär en omfattande överföring av befogenheter från nationella myndigheter till EU-kommissionen. PTS ser bland annat en risk att det blir svårare att ta särskild hänsyn till glesbygd när frekvenser fördelas – en viktig fråga i ett land som Sverige. Myndigheten ifrågasätter också om lagen verkligen leder till den regelförenkling som utlovas, och rekommenderar regeringen att verka för att maktöverföringen begränsas.

Sverige är inte ensamt. Flera medlemsländer har kritiserat centraliseringen, och redan innan förslaget lades fram krävde bland andra Tyskland, Frankrike och Italien att länderna skulle få behålla kontrollen över frekvenspolitiken.

Hur går det vidare?

DNA behandlas i EU:s ordinarie lagstiftningsprocess, där Europaparlamentet och ministerrådet beslutar på lika villkor. I parlamentet ansvarar industriutskottet (ITRE) för ärendet, med polske ledamoten Michał Kobosko som föredragande. I rådet granskas texten i en arbetsgrupp för telekomfrågor, och förslaget har pekats ut som en prioritet i EU:s färdplan “One Europe, One Market”.

Med tanke på motståndet från flera länder är det troligt att texten ändras innan den antas, och därefter dröjer det ytterligare innan reglerna börjar tillämpas. Den som vill följa processen kan göra det via Europaparlamentets utredningstjänst och rådets lägesrapport.

Kort sagt: Digital Networks Act är den största omgörningen av EU:s telekomregler på flera år. För mobilkunden handlar den främst om bättre nät och mer konkurrens på sikt – men frågan om hur konsumentskyddet påverkas är långt ifrån avgjord.

Johan Persson

Johan Persson har flera års erfarenhet av att jobba som analytiker för olika mobiloperatörer i Sverige. Han har ett öga för detalj och med det också en grym förmåga att hitta det bästa mobilabonnemanget just nu.